Jag är uppvuxen på en bondgård. Från början tog mina föräldrar över gården med mjölkkor från min mormor och morfar när de inte orkade mer. Kor, grisar, hönor, kaniner, katter, hundar, ja nästan alla klassiska bondgårdsdjur har jag vuxit upp med. Speciellt hästarna ligger mig varmt om hjärtat, kanske inte så konstigt då mamma var ridskolelärare och jag ofta var med i stallet. Jag red fram tills jag slutade gymnasiet, sedan tog andra intressen över men nu har jag börjat sakna hästarna enormt.

Mina föräldrar bor fortfarande kvar på gården men har avvecklat lantbruket. När jag växte upp såg jag inget direkt speciellt med att bo på en bondgård. Det var bara helt vanligt. Nu när jag är vuxen och har fått avstånd till det och bott i stan en längre tid förstår jag vilket privilegie det är att jag fått växa upp på landet omgiven av djur och natur.

Jag har inte bara fått vara med och se hur djur ska skötas, jag har även fått en förståelse för hur mat produceras. Jag har druckit mjölk rakt från ladugården utan mellanhänder och processer. Jag har fått se kalvar födas och dia. Döpt de och legat och vilat tillsammans med de i väntan på att mamma och pappa skulle bli färdiga i ladugården.

IMG_2162

Det är som sagt inget jag tänkt på som fantastiskt förrän nu. Nu när jag har två egna små som startade livet i en stad. Jag är evigt tacksam att jag kan ta de till landet regelbundet, till gården där jag växte upp. Det finns inga direkta bondgårdsdjur kvar, men där finns en grönsaksodling! Mamma och pappa är väldigt intresserade av att odla och odlar allt från potatis och morötter till sallad, tomat och gurka. En och annan melon försöker de sig också på, samt cashewnötter från Gambia!

IMG_2174

Skördetiden i grönsakslandet har precis startat och det är så härligt att få visa barnen att mat inte kommer ifrån en affär. Mat är något som det ligger hårt arbete bakom. Mat växer ur jorden och kräver omtanke. Mat är inte inplastad i en påse från början. Att se dem gräva efter potatisar ur jorden med stort engagemang är verkligen fint.

IMG_2182

IMG_2180

Jag skulle bli så glad om de blev bönder. Det är inte ett statusjobb direkt, men likväl världens viktigaste arbete.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.